För en tid sedan fick jag kontakt med en förening som gör massor av bra saker, men skulle kunna växa i antal. Men det visade sig vara knöligt att gå med. Dubbelarbete behövde dessutom göras i deras interna adminsystem.
Det ledde till att en ny registreringsprocess började tas fram, som var enklare för både nya medlemmar och admin.
Att göra det enklare att gå med är en sak, men … Varför ska man gå med i föreningen då? För att förstå det bestämdes att göra enkel, billig user research i form av enkäter. Vi tog fram en enkät för de som var med i en öppen Facebook-grupp föreningen driver med över 3 000 medlemmar, samt en enkät vi skickade till de drygt 300 som redan var medlemmar. Tanken var att med user-research förstå vad medlemmarna i de olika grupperna sökte. Utöver detta tillkom två djuperintervjuer ur ett segment (en slags teaser på vad en kvalitativ intervjustudie kan ge), samt en kortare fältobservation.
Föreningar är ju ofta till för att sprida information, öka kunskap och påverka. Samtidigt, är det väldigt svårt att få synlighet, sprida kunskap och få saker gjorda utan medlemmar som bidrar till både insatser och medel.

User-research bland både medlemmar och icke-medlemmar
Vad är det som får dig att gå från att vara med i en öppen facebook-grupp, till att ta steget till att bli en betalande medlem i en förening inom frågan? Målet var att bättre förstå: vad är det som får dem att gå med, eller vad är de för behov och problem som de söker lösningar på och på så vis få ledtrådar till vilket värde föreningen kan ge? Vi hoppades få ledtrådar i vår user research.
Vi häpnade över det stora genslaget, hela 90 av de dryga 3 000 medlemmarna i Facebook-gruppen svarade snabbt och 37 av de över 300 medlemmarna.
I helgen deltog jag ett mycket trevligt styrelsemöte och presenterade insikterna och öppnade upp för diskussion och reflektion.
För när människor befinner sig i en kris, i form av en ny diagnos, ett förvärrat tillstånd eller behöver fatta ett svårt beslut och vården inte ger svar, då söker de febrilt svar på frågor. De söker en plats där informationen är samlad och validerad. När det inte finns, funderar de på vad andra har gjort. (Finns inga validerade svar, finns dessutom risk att mindre seriösa aktörer fyller den luckan.)




Det var en liten start på ett insiktsarbete inom ett område där det finns stora luckor. Det saknas helt enkelt insikter och data som kan bidra till att få svar på frågor och bidra till kunskap, beslut och påverkan. Du som vill kan ta del av materialet, hör gärna av dig!
I grunden handlar det om att förstå dem vi designar för. Metoderna för user research kan såklart utvecklas och förändras, i hur vi gör det. Vi behöver kunna referera till källor, vi behöver täcka in områden som saknar insikter och data. Därför kommer vi alltid att behöva arbeta för att skapa ny kunskap, samla in nya insikter och data.
En förening har begränsade medel och resurser. Därför testade jag att arbeta med AI i det här uppdraget, vilket har både fördelar och nackdelar. Men våra AI-tjänster behöver specifik data att jobba med. Det generella räcker inte. Klart är att vi behöver fortsätta med user research. Det återkommer jag till i en annan post.
Hör gärna av dig om du har tankar eller frågor!
En interaktiv version av rapporten (inte senaste).
https://ellenpettersson.se/wp-content/uploads/2026/09/Skoliosrapporten.dc_.html

